Vill gärna tro att jag är en superwoman som klarar ett heltids arbete på Willys och extra på Hemmakväll. Alltså jag begår ett långsamt självmord... typ.

Men som den envisa lilla människa jag är så ger jag inte upp. Jag biter ihop, dock blir det en del gnäll när man kommer hem, ont här och lite där, gråter en skvätt för att jag inte får mina timmar att gå ihop. Var det tvunget att bli 24 timmar per dygn liksom!?!!!? 48 hade varit lagom.

Nu ska jag sluta gnälla..