Jag skrev att jag skulle gå och lägga mig tidigt igår. Så blev inte fallet! Jag stängde av datorn runt 1 och somnade runt 2. Resultatet blev att jag försov mig i 2 timmar i morse. Bad girl. Ikväll måste jag gå och lägga mig tidigare!

När jag kom till skolan idag runt 9 så visade det sig att vi hade håltimma. Tur i Oturen. Satt i Caffis med tjejerna och snackade om framtiden. Vilken ååångest! Resten av dagen rullade på med media lektioner och en samhällslektion. Sen hem.

Imorgon börjar vi 12:00, FATTAR NI ELLER?? 12:00!!! Aldrig hänt att jag har börjat så sent under alla mina skolår. Jag ler så fort jag tänker på det. Vilken glädje! Enda glädjen som finnt just nu kanske. Har världens ångest för svenska provet på torsdag, och naturkunskapen som jag egentligen skulle ha imorgon men som jag var tvungen att flytta upp tills på måndag för jag hinner verkligen inte plugga. Jag har ångest för Svenska Nationella också som jag har missat. Jag har ångest för det mesta nu faktiskt.

Jag skulle behöva en till veckodag. Det skulle underlätta lite. Det skulle nog underlätta ganska mycket. Jag skulle få mer tid. När jag kollar i min kalender nu så vill jag bara slänga den i väggen och gråta. Det är nästan så att jag måste planera in när jag kan andas, för inte ens det hinner jag med längre känns det som.

Detta inlägg blev nog mest för att undvika svenskan ett tag. Jag hatar Strindberg, eller ska jag säga Stindberg? Anyway, jag hatar svenska så mycket att jag skulle kunna dö nu.

Jag har ångest för Foto A och B, jag har ångest för matte och allt som har med skolan och göra, och lite till.