Jag borde inte klaga ...

Som många säkert redan vet har jag haft det ganska så tufft de senaste månaderna, men jag har kunnat tagit emot allt på ett bra sätt. Jag har tagit mig igenom dom allra svåraste situationerna på ett mycket bra sätt att jag nästan beundrar mig själv. Det som jag trodde skulle förstöra mitt liv var kärleken för några månader sedan, första gången var som att falla rakt ner på betong. Det var som att sväva på moln först, och sen helt plötsligt bara försvinner allt. Jag ville först inte förstå, jag levde på lögner jag själv hade byggt upp. Sen åter igen tillbaka till kärleken, men då var allt redan förstört, jag var inte lycklig då. Och efter det så kände jag ingenting, precis som nu, jag känner ingenting när jag tänker tillbaka på alla dessa minnen vi har har med varandra. Det är synd för jag vet att det var fint. Men nu finns det tyvärr inte i min värld, jag är lyckligare nu, jag är faktiskt lyckligare ensam.

Det låter så sjukt. Alla söker efter någon att dela äkta kärlek med, jag söker efter mig själv. För jag vet, att självförtroende är det finaste som finns. Att se en person som accepterar sig själv precis som den är, det beundrar jag, och jag vill vara en sån person. Jag har lovat mig själv, innan jag hittar någon annan så ska jag hitta mig själv först och jag vet att jag är på rätt väg, för jag känner mig lycklig. Jag bryr mig inte längre om vad alla andra tycker och tänker utan mer vad jag tänker. Jag vill inte längre vara den som går att trycka ner, jag vill inte längre vara den man kunnat leka med.

Förr såg jag mig som en svag person, nu kan jag stolt säga att jag är helt tvärtom. Jag är stark, jag tror på mig själv och jag står för vad jag tycker. Det fanns inte i min värld förut att jag skulle kunna säga så, nu säger jag alla dom orden utan att ens tveka. Jag har kommit långt, och längre ska jag gå.

Men självklart finns dom dagarna man känner att man inte riktigt räcker till. Idag är en sån dag. Det är så mycket jag vill, så mycket jag vill få sagt men ur mig kommer absolut ingenting. Jag blir så förvirrad och mer förvirrad blir jag av dig. Jag vill så gärna, men jag har redan lovat mig själv .. innan jag hittar någon annan, ska jag hitta mig själv.

Jag borde inte klaga, för jag är lycklig. Lycklig ensam.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0